31 timmar senare...

... är jag hemma igen. Stack iväg igår på eftermiddagen för att träffa flera av mina kära kyrkbrinkare, äntligen! Det var galet länge sen vi träffades. Jag har saknat dessa tjejer ska ni veta! Vi var hemma hos Hanna Wigge och hade det trevligt! Imorse åkte jag därifrån direkt till Stockholms glasshus där jag mötte upp Pernilla. Vi åt glass såklart och tog en kortkort shoppingrunda. Jag hade ju en del att släpa på, tungt var det för axeln. Sen tog vi oss ut på Djurgården där vi la oss i gräset och somna en stund för att ladda batterierna för att orka gå på bio. Sånt tar på krafterna, javisst! Vi såg Killers, som var jävligt löjlig men ändå jävligt kul! 

Jag måste verkligen köpa en ny kamera! Såna här kvällar och dagar måste ju förevigas!



/B


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0